HINDUISMEN

 

 

HINDUISMEN

 

 

Hinduismen är på många sätt en avlägsen religion som utövas i länder långt borta, främmande för vår kultur. Samtidigt har den påverkat oss i västvärlden en hel del. Det finns ett intresse för hinduismen. Människor åker till Indien, bland annat för att söka andlighet.

 

Varför? Vad är det som attraherar oss?

 

Något som definitivt har påverkat oss är den hinduiska tron på reinkarnation (tron att själen lever vidare efter döden och återföds i en ny varelse). Många svenskar säger idag att de tror på reinkarnation.

 

Meditation och yoga är två sätt att utöva andlighet som vi till stor del har hämtat ifrån hindusimen. I USA är det, enligt en undersökning gjord av tidskriften Yoga Journal, 2012, över 20 miljoner människor som utövar yoga och amerikanerna spenderar 10 miljarder dollar om året på yogaundervisning och yogarelaterade produkter.

 

Meditation

Människor beskriver meditation på olika sätt, men de flesta skulle nog hålla med om att meditation innebär:

 

- fokusering

- koncentration

- avspänning.

- stilla begrundan

- att lyssna inåt

- stilla sitt sinne

- tömma sitt medvetande

 

 

Hur gör man när man mediterar?

Den vanligaste tekniken är att sitta stilla och avspänt med slutna eller halvöppna ögon och fokusera sin uppmärksamhet och sitt medvetande på någon inre föreställning. Man kan t.ex. fokusera på ett visst ord, en viss mening eller en bön. Man kan också koncentrera sig på sin andning, sin nässtipp, eller kroppens energicentra (chakras). Detta kallas objektinriktad meditation.

 

Indisk meditation blev populär i västvärlden genom spridingen av Transcendental Meditation (TM) som introducerades för allmänheten 1958 av den indiske vishetsläraren Maharishi Mahesh Yogi. Typiskt för TM är bland annat användandet av mantran.

 

TM-rörelsen fick stor uppmärksamhet på 1960-talet då medlemmarna i popgruppen Beatles blev intresserade av Maharishis lära. Det ledde till att TM växte snabbt i västvärlden. Enligt rörelsens egna uppgifter har totalt sex miljoner personer lärt sig TM och 80 000 av dem finns i Sverige.

 

I religionens värld är meditationens syfte att bli ett med det gudomliga, upplevelsen av total enhet med det gudomliga. Detta är vad man brukar kalla en mystik upplevelse.

 

MYSTIK

Den mystika upplevelsen kännetecknas av:

- en djup känsla av enhet - med Gud/alltet/naturen/

något större än jag själv

- upplevelsen av ett möte med en högre eller yttersta verklighet

- att den egentligen inte går att beskriva

- att den är övergående

 

Mystiken finns i alla religioner och innebär, intressant nog, en likartad

upplevelse oavsett vilken religion man utövar. Man kan också ha

mystika upplevelser utan att vara religiös.

 

Här följer två olika beskrivningar av mystika upplevelser.

 

Bernhard av Clairvaux, medeltida kristen munk och mystiker:

 

”När en kärleksrörelse av det här slaget erfars så att den intellektuella själen är

berusad med kärlek och glömmer sig själv, då marscherar den rätt in i Gud, och,

fasthäftande vid honom, blir den till en ande med honom. Att dras på detta sätt är

att gudomliggöras. Det är som en liten droppe vatten som blandas i vin och förefaller

att förlora sig själv totalt medan den antar vinets smak och färg.”

Bengt Anderberg, nutida författare:

 

"Jag ligger inte åt det religiösa hållet, men jag känner ofta en mystisk gemenskap

med naturen, något i stil med mystikernas all-känsla förmodar jag. Nästan

oberoende av årstider och yttre omständigheter kan det komma över en en

förnimmelse av att allting stämmer, att allt rör vid allt, att allt är släkt eller rättare sagt

att allt är ett.”

 

I hinduisk meditation är målet atmans förening med Brahman.

atman - var och ens själ

Brahman – världssjälen

 

Atman tänker man sig som en liten del av Brahman. Slutmålet för människans själ är att slippa återfödas och blir ett med Brahman. Det är ungefär som när en vattendroppe uppgår i havet. Detta tillstånd kallas moksha.

 

Yoga

Yoga är sanskrit och betyder förening av kropp, sinne och själ. Yoga är en samling andliga och kroppsliga tekniker som tros ha sitt ursprung i Indusdalen för 3500-2500 år sedan. Det finns olika former av yoga men varje form anses vara en väg mot moksha. Den teknik som vi nog framför allt förknippar med yoga är hatha yoga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hathayoga – de andliga övningarnas väg

Hathayoga är samlingsnamnet på all fysisk yoga. Olika former av hathayoga är bikramyoga, kundaliniyoga och ashtangayoga.

 

På sanskrit betyder ha sol och tha måne och står för manlig och kvinnlig kraft. Genom att utöva hathayoga kan man förena och balansera dessa två energier inom sig. Att balansera kroppens olika energier är viktigt. Man tänker sig också att hathayoga förenar kroppen och sinnet. Metoderna som används är kroppsställningar, andningskontroll, koncentrationsövningar, meditation och reningsprocesser. När man når en fullständig kontroll av sitt medvetande och sin kropp kan man förlösa atman så att den kan förenas med Brahman.

 

karmayoga - handlingens väg

Detta är en form av yoga som finns omnämnd i diktverket Bhagavad-Gita. Karmayoga baseras på läran om karma och går ut på att handla på ett riktigt sätt. Genom att utöva osjälviska handlingar kan individen nå andlig utveckling. Karmayoga leder sällan ända fram till målet men genom att få god karma kommer man en bit på väg.

karma

- De goda och onda handlingar man utför under livet.

- Resultatet av ens karma avgör hur ens fortsatta existens blir.

”Sådan som människans handling är, sådan blir hennes

kommande tillvaro”

ur Upanishaderna

 

jnanayoga - kunskapens väg

Detta är en väg till moksha genom att nå insikt om vissa saker. Man studerar heliga skrifter och mediterar. Mycket går ut på att fundera på atmans förhållande till Brahman samt försöka se bakom världens skenbara yta. Till slut når man insikten att atman och Brahman är identiska. Denna väg är ansedd mer komplicerad än de andra och tillämpas framför allt av de högre kasten.

 

bhaktiyoga - hängivenhetens väg

Bhaktiyoga anses vara den lättaste vägen till moksha. Ordet "bhakti" syftar på kärlek och hängivenhet. Man väljer en gud och ger den all sin kärlek. Målet är alltå att älska gud. Många hinduer följer denna väg. Den gud som man ofta tillber är Krishna. Man tänker sig att kärleken kan uppväckas genom att man absorberar sig i att lovprisa och prata om Gud, samt sjunga och recitera Guds namn. (t.ex Hare Krishna)

 

Dessa fyra olika slags yoga är alltså fyra olika sätt att sträva mot moksha. Man kallar dem de fyra frälsningsvägarna.

 

 

Cirkulär tidsuppfattning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Man brukar säga att hinduism och buddhism har en cirkulär tidsuppfattning medan judendom, kristendom och islam har en

linjär tidsuppfattning.

 

När man har en linjär tidsuppfattning menar man att allting en gång har haft en början, och att allt en gång kommer att få ett slut. Däremellan händer det saker som man tänker på som punkter på en tidsaxel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har man en cirkulär tidsuppfattning är man inte så upptagen av början och slut utan man tänker att allt ”går runt” och upprepar sig i det oändliga. Detta förlopp beror, enligt hinduismen, på några av de viktigaste gudarna och deras egenskaper.

 

Brahma, Vishnu och Shiva

Brahma är skaparen, upphovet till allt.

 

 

 

I händerna håller han lotusblomman och de heliga vedaskrifterna. Dessa symboliserar skapelsen.

Brahma är ingen gud man vänder sig till. Han skapar, sedan får andra gudar fixa det andra.

 

 

 

 

 

 

Vishnu avbildas ofta stående, rak och fast som en pelare.Han håller upp världen, upprätthåller det skapade. Vishnu är orsaken till att allt kan existera

Han skyddar världen och är en god och vänlig gud. Ibland fökroppsligar sig Vishnu på jorden i form av en avatar. Två av Vishnus avatarer är Krishna och Rama.

avatar

En avatar är en gud som tagit gestalt i en människa, eller

ett djur, för att hjälpa människorna. Efter sin levnad tillbeds

avataren ofta som en gud.

 

 

 

Den tredje guden är Shiva. Förstöraren. Han dansar sönder världen i takt med sin trumma och med hjälp av sin eld. Man tänker sig att allt liv, alla världer går från det bättre till det sämre, från liv till död. Allt som är fött måste dö, allt som är skapat måste förstöras. Detta är en ofrånkomlig lag. Men Shiva förstör för att nytt liv ska kunna uppstå. Och så börjar allt igen.

 

Dessa tre: Skaparen, Upprätthållaren och Förstöraren, ligger alltså bakom det eviga kretsloppet.

 

Deras fruar

- Gudinnan Sarasvati är hustru till Brahma och beskyddar

litteratur och lärdom.

- Lakshmi är gift med Vishnu. Hon är lyckans gudinna och

förknippas med ekonomiskt välstånd.

- Shivas fru har många namn, Devi, Parvati, Kali eller Durga.

Hon påminner om sin man och är en mörk och samtidigt

livgivande gudinna.

 

En annan populär gud är Ganesha. Honom ska man be till innan

man ger sig in på något nytt. Han är den som undanröjer hinder.

 

En av legenderna om Ganesha

"Ganesha är son till Shiva och Parvati. En dag skulle Parvati ta ett bad

och bad sin son stå vakt vid dörren. Du får inte släppa in någon, sa

Parvati till Ganesha. Ganesha kände sitt ansvar och ställde sig allvarlig

framför dörren. När Shiva kom hem så ville han träffa sin fru, men

Ganesha sa: det går inte, jag får inte släppa in någon. Då blev Shiva

rasande och innan han hann besinna sig hade han huggit av Ganeshas

huvud. Sorgen blev stor och Parvati sa till honom: Du är Shiva,

återuppväck honom, eller så kommer vi aldrig att pratas vid något mer

idag eller i evighet. Shiva som djupt höll av sin hustru och ångrade sitt

dåd, sa att han skulle gå ut och ge Ganesha ett nytt huvud och väcka

honom till liv. Sedan rusade han ut och den första varelse han såg var

en elefant. Han högg raskt av elefantens huvud och väckte Ganesha

till liv med elefanthuvudet. En tid gick men Parvati var fortfarande olycklig.

Ganesha retas av de andra barnen, sa hon, du måste göra något. Vad

kan jag göra, sa Shiva. Du är Shiva, sa Parvati, du kan göra vad som

helst. Då kände Shiva för sin son, och bestämde att han skulle bli

alltings börjans Gud. Om man vill ha välgång med vad man gör, ska

man börja med att be till Ganesha för lycka. Eftersom det innebär att

även om man ska be till alla andra gudar, till och med Shiva, så ska man

börja med att be till Ganesha. Så blev Ganesha på sätt och vis den

viktigaste guden av alla gudar."

 

Polyteism, eller?

Hinduismen har över 330 miljoner gudar. Ingen känner naturligtvis till, eller tillber, alla dessa. Någon gud kanske bara finns i en viss by. Förekomsten av många gudar kallas polyteism. Men, tanken finns också att alla dessa gudar är olika aspekter av en och samma gud, världssjälen Brahman. Det är en och samma gud som finns bakom allt. På det viset kan man säga att hinduismen är monoteistisk. Sedan finns också tanken att gud finns i allt och genomsyrar allt. Även floder, platser och djur kan förmedla det gudomliga. Detta kallas panteism.

 

polyteism – tron på flera gudar

monoteism – tron på en gud

panteism – tron att gud finns i allt, alltså är allt innerst inne gudomligt

 

 

Kastsystemet

En hindu tänker sig att allt liv är placerat stegvis från det högsta till det lägsta. Människor är indelade i olika så kallade kast. Detta är en hierarkisk grupptillhörighet som man ärver. Vilken kast man hamnar i beror på ens karma. Man föds in i sin kast och lever där hela livet. Det går inte att byta. Man gifter sig inom sin kast och umgås inom sin kast.

 

De som står lägst ner på samhällsstegen är en fokgrupp som kallas daliter. De har också kallats kastlösa eller oberörbara. Människor har uppmuntrats till att se sin medfödda samhällsgrupp som bestämd av Gud eller ens karma. I Indisk lag är diskriminering p.g.a. kast förbjuden. men det tycks inte hjälpa så mycket. En som försökte ge daliterna en jämlik plats i samhället var Mahatma Gandhi. Han kallade dem harijans ”Guds barn”.