KUNSKAPSTEORI

Frågan ”Vad kan man egentligen veta?” sammanfattar ganska väl vad kunskapsteori handlar om. Ofta utgår vi väl ifrån att vårt sätt att se och uppleva verkligheten är det rätta, men fundera på följande:

Tänk dig att du, ett bi och en örn tittar på

utsikten från ett berg. Ser biet samma sak

som det örnen eller du ser? Vilken ”verklighet”

är den rätta?

Detta leder oss till att ställa frågan: Finns det en objektiv verklighet?

En film som väcker frågor av kunskapsteoretisk art är Matrix. The Matrix är, enligt en av filmens huvudpersoner, ”den värld som dragits ner över dina ögon för att dölja sanningen”. Människorna i the Matrix tror att de lever i verkligheten men det visar sig vara helt fel. I filmen ställs även följande fråga: ”Har du någonsin varit övertygad om att en dröm varit verklighet? Tänk om du inte kunde vakna ur drömmen. Hur skulle du då kunna veta skillnaden mellan dröm och verklighet?”

Kan vi vara säkra på att det vi upplever stämmer med verkligheten?

Sådant funderar man på inom kunskapsteorin.

Man ställer också frågor som: Hur får vi kunskap? Vad innebär det egentligen att veta något? Finns det olika slags kunskap?

Descartes

En av dem som verkligen tog dessa frågor på

allvar var den franske 1600-talsfilosofen René

Descartes. För att ta reda på om det går att veta

något bestämde han sig för att börja med att

ifrågasätta och tvivla på ALLT.

Han började med att tvivla på allt vi anser oss

veta genom våra sinnen. Sinnena kan nämligen

bedra oss. Man kan se fel. Man kan höra fel. Detta resonemang kallar Descartes för illusionsargumentet.

Det skulle också kunna vara så att vi drömmer. När du drömmer tror du att din dröm är verklig tills du vaknar. Hur vet du att det du upplever just nu inte är en dröm? Detta resonemang kallar Descartes för drömargumentet.

Har du någonsin haft en dröm som var så

verklig att du trodde att den var verklighet?

Descartes går så långt att han även tvivlar på logiska och matematiska sanningar t.ex. 2+3=5. (Dessa brukar betraktas som obestridligt sanna även av filosofer.) Hur tänker han då? Jo, det finns en risk för att det finns någon därute (Gud?) som försöker lura oss. Kanske vi är skapade så att vi upplever 2+3=5 som logiskt fast det är fel. Detta resonemang kallar Descartes för Gud-bedragar-argumentet.

Efter att Descartes grundligt hade tvivlat på allt kom han fram till att det bara finns en sak han kan vara helt säker på nämligen att han existerar. Och beviset på att han existerar är att han tänker. Descartes sammanfattade denna slutsats i de latinska orden ”Cogito ergo sum” – Jag tänker alltså är jag.

,

Okej, man kan missta sig, man kan bli bedragen, men för att kunna missta sig, för att kunna bli bedragen måste man finnas.

Guds existens

Descartes stannar inte där. Med utgångspunkt i det han kan vara säker på, det att han finns, lyckas han hitta andra saker som han anser att man kan vara säker på. Han resonerar sig bland annat fram till att Gud måste finnas.

Hur Descartes resonerar sig fram till att Gud finns:

Exempel 1

- Allt Descartes vet är att han tvivlar. Men han har en föreställning om att

det skulle kunna vara möjligt att veta något. Vad har han, som bara

tvivlar, fått den föreställningen ifrån?

- Alla idéer och föreställningar måste komma någonstans ifrån. Ingenting

skapas ur intet.

- Föreställningen om att kunna veta är för stor för att han skulle ha

kunnat komma på den själv. Den måste ha planterats i honom av ett

högre väsen som är ett väsen som vet istället för att tvivla – Gud.

- Alltså måste Gud finnas.

Exempel 2

- Om Gud finns är han det mest fullkomliga av alla väsen. Men hur kan

Descartes, som är ofullkomlig, ha en uppfattning om det som är

fullkomligt.

- Tanken på något fullkomligt kan inte ha kommit från honom själv, den

måste ha kommit från någon som verkligen är fullkomlig – Gud.

- Alltså måste Gud finnas.

Tycker du att Descartes med detta resonamng

har bevisat Guds existens?

Hur Descartes resonerar sig fram till att Gud är god:

- Om Gud är det mest fullkomliga av alla väsen måste han vara god.

- Vi kan därför räkna bort Gud-bedragar-argumentet. En God Gud

försöker ju inte lura oss.

- I och med detta kan vi faktiskt ha en viss kunskap om omvärlden. Men

det gäller bara sådant som vi uppfattar klart och tydligt.

- En sådan klar och tydlig sak är idén om Gud.

Man kan göra olika invändningar mot Descartes resonemang. En är att det rör sig om ett s.k. cirkelresonemang: Att vi kan lita på det vi klart och tydligt uppfattar bygger på att Gud finns (och är god.) Men vi kan bara vara säkra på att Gud finns om vi uppfattar det klart och tydligt...

Cirkelresonemang:

Resonemang i vilket man anger något som ett motiv eller

en anledning till något annat, som i sin tur är ett motiv eller en

anledning till det första, på ett sådant sätt att resonemanget

blir meningslöst.

Det svenska klimatet tog livet av Descartes. Eller?

Descartes kom till Stockholm i oktober 1649. Den svenska drottningen

Christina var nämligen intresserad av filosofi. Hon ville ha Descartes som

lärare och inbjöd honom till Stockholm. Descartes var tveksam men blev

övertalad. Hans Stockholmsvistelse blev emellertid inte så värst lyckad.

Det visade sig att den enda tid drottningen hade att träffa Descartes var

klockan fem på morgnarna. Descartes var verkligen ingen morgonmänniska

utan var van att stanna i sängen fram till tolv på dagen. Dessutom var det

väldigt fuktigt och kallt på slottet. Efter tre månader i Sverige dog Descartes

av lunginflammation.

Det finns också teorier om att han faktiskt inte alls dog av lunginflammation

utan att han blev mördad…

Oavsett hur han dog verkar det i alla fall stämma att hans skalle kom på vift.

Efter att Descartes legat begravd sexton år i Stockholm ville fransmännen

få hem honom. Han fick emellertid inte plats i den nya kistan så därför högg

man av huvudet. Huvudet sägs bland annat ha gått att se på en krog i

Gamla Stan. Så småningom fraktades det tillbaka till Frankrike i en hattask.

Det finns faktiskt en hel del att säga om hur svenskarna behandlade en av

Europas största filosofer.

Berkeley

Fundera på det här då:

Om ett träd faller i en skog utan en enda

levande varelse, finns då ljudet?

Enligt den irländske prästen och filosofen

Berkeley: Nej.

Det som inte upplevs av någon, det som inte kan

förnimmas, finns inte. Allt som existerar måste

existera i ett medvetande.

Det finns egentligen ingenting utanför vårt

medvetande, enligt Berkeley.

För att förstå Berkeley måste man tänka på att han förspråkade idealism. Inom filsofin innebär idealism uppfattningen att tillvaron innerst inne är andlig, av andlig natur. Allting börjar med det andliga och upprätthålls av något andligt. Motsatsen är materialism, uppfattningen att allting innerst inne, och först och främst, är materia.

Berkeley talar om idéer, det vill säga våra föreställningar, som vi tror finns utanför vårt medvetande. Dessa finns alltså, enligt Berkeley, genom att förnimmas. Han talar också om medvetanden det vill säga vi, våra själar. Dessa finns genom att förnimma.

Skulle det i så fall vara så att till exempel vårt köksbord bara finns när vi är i köket och ser det, men att det inte finns om vi går ut ur köket? Efter att ha funderat på detta säger Berkeley: Nej, bordet forsätter ändå att förnimmas när vi går ut – av Gud.

Gud är ständigt närvarande och förnimmer allt. Genom att det finns i Guds medvetande så finns det. Gud blir garanten för den objektiva verkligheten.

Gud vid sin dator

Rationlism, empirism, Locke

Kant

Vad är kunskap?

.